Marinmålarna

Under 1600-talet blev marinmålningarna en egen genre i Nederländerna, och under 1700-talet i Frankrike och England var det populärt med motiv av dramatiska och fasansfulla sjöslag och skeppsbrott. I Sverige inspirerades målare som Johan Tietrich Schoultz, Jacob Hägg, Herman af Sillén och Marcus Larson av genren. Deras uttrycksfulla oljemålningar visar fartyg i nöd, ett obevekligt hav, människans kollektiva fasa och hennes underordning av naturen. Bakgrunden till de marina konstverkens tillkomst var dubbel. Dels handlade det för konstnären om att exakt återge fartyg i porträttets form, såväl inom det civila som det militära - ofta var det beställningsverk från staten eller skeppsredare. Dels målade han (för det var nästan alltid en han) motiv och stämningar som väckte en mer känsloorienterad upplevelse hos betraktaren. Men i sin vidaste bemärkelse omfattar den marina konsten så mycket mer. Anna Palm de Rosa målade finstämda akvareller från Stockholm, Gotland, Skagen och främmande hamnar, Adolf Nordling tecknade dagbok i form av blyertsskisser. J.A.G. Acke och Roland Svensson frammanade färgstarka, saltstänkta bilder av skärgårdslandskapet, Eugène Jansson sig själv i blå målningar från flottans badhus. GAN avbildade maskulina sjömän i kubistisk form och Lars Lerin ensamma matroser i ett svart och fruset landskap.