Thomas Carlsson

Fabeldjur, drömsyner, trollträd? Synapsen aktiveras vid mötet med Thomas Carlssons tuschteckningar; associationerna cirklar fritt likt lommens flygspaning runt fiskrik källsjö. Finns här en figuration så är den dold och gäckande, en nästantillvaro, en a-figuration, om ordkonstruktionen tillåts. Till hälften dolda i de svepande tuschslingorna dyker igenkännandets former upp som i psykiaterns bläckplumpstest; Rorschach ler i sin himmel.

Fabric animals, dream eyes, troll trees? The synapses are activated at the meeting with Thomas Carlsson's drawings; the associations circle freely like the pocket's flight tension around a fish-rich spring lake. Is there a figuration here, is it hidden and elusive, a next-night existence, an a-figuration, if the word design is allowed. Half hidden in the sweeping marker loops do the forms of recognition appear in the psychiatrist's ink test; Rorschach smiles in his sky.